Död ved ger nytt liv i den brukade skogen

Död ved ger nytt liv i den brukade skogen

01 mars 2016

Den döda ved som lämnas som hänsyn på hyggen ger en omedelbar nytta för många arter som är beroende av solbelyst ved. Samtidigt bidrar hänsynen till att den uppväxande skogen får allt mer död ved i olika nedbrytningsstadier.

Men, nyttan varierar mellan död ved av olika kvalitet och trädslag, visar en granskning av 26 vetenskapliga studier gjord av Skogforsk och SLU.
– Det är glädjande att mängden död ved ökar i produktionsskogen, säger Jan Weslien från Skogforsk, en av rapportens författare.

Och den viktigaste orsaken är den hänsyn som tas vid avverkning. Redan under hyggesfasen gör den döda veden stor nytta. Många arter, framför allt insekter, vill ha sol. Ett dött träd på ett hygge kan därför hysa en insektsfauna som skiljer sig ganska mycket från den i ett motsvarande träd inne i skogen, framförallt när det gäller björk och asp.

Skogsbruket började ställa om till högre hänsynsnivåer i mitten av 1990-talet, och idag är det standard att lämna liggande träd (lågor), stående träd som får dö på rot och kapade högstubbar. När forskare från Skogforsk och SLU nu har gått igenom de vetenskapliga studier som har gjorts av denna form av hänsyn syns effekterna tydligt.

En undersökning i Hälsingland jämförde till exempel hyggen skapade före och efter 1990-talets mitt. De ”nya” hyggena hade i snitt 15 kubikmeter död ved per hektar jämfört med 9 kubikmeter på de ”gamla” hyggena.

© Tidningen INSIKT 2016.

Visa alla nyheter